Det första ljuset...

Sitter uppkrupen i soffan med min kära kommunikationscentral i knät...Det känns fortfarande så Lyxigt med en bärbar kamrat,,,jag är så nöjd med att jag slutligen unnade mig en sådan frihet... Jag är likadan med diskmaskinen - tacksam varenda gång jag stänger igen luckan och trycker på knappen. Wow...jag slipper diska.. *tacktacktack* Minns fortfarande när diskmaskinen slutligen gick sönder, den där första veckan när bodelningen var klar efter skilsmässan och jag stod ensam med alla utgifter för hus och hem och tre växande ungar på mitt studielån.. "Jaha,,,nu börjas det..." kommer jag ihåg att jag tänkte.. Å sen blev det till att DISKA..allihop. Så glaaaada tonårskillarna var åt det diskschema jag knåpade ihop för att fördela nöjet emellan oss.. ; ) Dom var således minst lika LYCKLIGA som jag när vi efter 1½ års diskande lånade ett par tusenlappar av mina rara föräldrar och köpte en ny DISKMASKIN! *wow* Å den känslan sitter alltså kvar än...trots att det en fem - sex år sedan. Jag är så TACKSAM för maskiner och andra prylar som FUNGERAR...så är det bara :)

Har Morberg på TVn framför mig. Allt ser gott ut...För en stund sedan var det Leyla som var i farten i sitt kök. Det är lika bra att jag erkänner direkt. I förra veckan rök alla LCHF-matvanor all världens väg. Jag orkar inte längre...tappade all motivation på bara ett par dagar. Tjoff! Trots att det har känts så BRA hela tiden vi har hållit på med det här, typ fyra månader nu - så bara tvärvägrade kroppen till slut. Vill inte, vill inte, vill inte! Jag brottades med mej själv ett par dagar, men sen gav jag tvärt upp. Har ätit potatis...mackor... lussebullar och igår; chips! Så nu är det officiellt klippt..! Det får bli till att öka mängden fysisk aktivitet istället.. ; )

Har tre avslutande dagar kvar på mitt uppdrag nu i veckan som kommer. Det är så fuuuuullt i mitt huvud just nu att det känns smått omöjligt att tänka på annat än att det bara är att hålla ut till slutet...bara lite till, bara lite till.På torsdag har jag redan bestämt att jag skall ge mig själv en "omställningsdag" innan jag ger mig på det nästkommande uppdraget som skall gälla för hela december. Sedan rullar det på framåt sommaren...har fått tre uppdrag till att bita i. Vilket jag ju är GLAD för - LÖN! kallas det, och sådant gillar vi.. : ) Men när försommaren slår ut i blom kommer jag troligtvis att önska att jag ALDRIG behöver tänka en tanke eller formulera ett enda nedrans slutsats mer i hela mitt liv..Då får jag nog sadla om och göra något mer praktiskt ett tag tror jag.. ; ) Precis som jag skall göra på torsdag - något praktiskt och kreativt så jag kan stänga av hjärnan ett par timmar och viiiiila den lite. Det ser jag redan fram emot!

Om man skulle ta en sväng ut i köket och se om man kan hitta en eller annan kolhydrat att stoppa i sig kanske...?? ; ) Lussebulle-tajm!

Puss på er!
: )

Den här helgen tänker vi festa loss lite grann... : )
Det är behövligt.
Vi behöver lyfta oss lite ur allt det mörka och väldigt blöta som ligger runt omkring oss mest varenda dag just nu. November..jaja. Snart är det dags för adventsljus och glittrande stjärnor i fönstren igen - efterlängtat!
Dessutom känner jag mej helt uppslukad av skrivandet i veckorna nu...En vecka kvar tills rapporten skall in. Skriver, skriver, skriver... pust.

Men imorgon har vi alltså bjudit hem en drös vänner som vi skall äta och dricka gott ihop med.. och känner jag oss rätt (vilket jag väl borde göra vid det här laget... ; ) - så kommer vi att fortsätta upp till nattklubbens dansgolv framåt kvällen...Det är där vi brukar hamna..det är där vi TRIVS! : D
Och sedan lär det väl bli en lugn och slapp söndag i soffan med en hög filmer som avslutning på helgen... : ) - och då ingår banne mig en pizza med vitlökssås! Så är det bara... ; )

Hoppas på en fin helg med allt vad du önskar på schemat!
((KRAM))

Zzzeg zöndag..

©Indriel 2009
Idag blir det en dag av total slapphet känner jag..Tänker inte göra ett vettigt skit.
Känns som om jag gör det så det räcker i veckorna just nu..eller typ; mest jämt.
Idag tänker jag bara driva omkring och göra det som faller mej in. Ramla ner i soffan och se på film mitt på dagen, sticka bort ett par timmar, kanske skriva ett brev och definitivt äta saker som jag inte borde äta.
Idag är en Officiell Pausdag.
Det är så himla mycket NOVEMBER just nu och jag är trött och trist.
Förhoppningsvis är jag pigg och nyter igen till morgondagen och den Nya Veckan som då står för dörren.
((KRAM))

©Indriel 2009
Morgonlyssnar på P1 och försöker få igång skrivlusten och jobbmotivationen. Det är seeeegt vissa mornar..det är grått utanför mitt fönster och inte ett löv kvar på våran häck. Vi borde kapa ner den häcken till lååååg nivå nu förresten.. Den mår helt klart inte bra, den är mest klädd med någon slags mossa.. = / Klippa ner, rensa och kalka? Ny näring säkerligen?? Men å andra sidan, man kan nog ta det tidigt till våren oxå...tror jag. Det känns lite mer motiverat då gissar jag...och man VILL vara UTOMHUS igen! För just nu är det rätt skönt att vara inomhus...nooooveeembeeer.

Det här är min sista intervjuvecka - snart är den fasen över för den här gången. Å lika KUL som det är att möta alla dessa människor och vända och vrida på begreppen, lika skönt skall det bli att de sista tre veckorna av uppdraget få gå in i "skrivbubblan" och sitta här hemma i myskläderna och försöka se helheter i materialet och dra slutsatser och...allt det där. Sista november skall rapporten lämnas över till uppdragsgivaren. Och än har jag inte fått någon form av panik för att tiden inte skulle räcka...men den kommer.. *lol* Jodå. Den ingår den med ; )

Igår fick jag dessutom tämligen klart för mig hur vintern/våren kommer att se upp på arbetsfronten och som det verkar kommer jag att ha heltidsjobb fram till nästa sommar. Det kändes skööööööönt. Pengar i min plånbok. Det underlättar helt klart mitt liv. Går inte att komma ifrån. Det är alltid lite oroligt annars när ett uppdrag går mot sitt slut. Dessutom kommer jag att jobba vidare här hemifrån även med de kommande uppdragen; fler pyjamasskift således! ; )(Hör bara hur POSITIV jag är!! Jag, som egentligen bara vill sätta mej på ett plan och flyga till varmare trakter och inte göra ett skit...mer än bunkra ljus och värme..*suck* Eller stänga in mej här hemma och gå i ide över vintern och sitta och skriva och sticka och läsa och sy och...Jag försöker peppa mej själv att bli MOTIVERAD till allt detta "pappersjobb"..jag vill, jag vill, jag vill jobba! *eller hur??* Jodå!! Var tacksam kvinna! Ja...det är jag ju. Också.. ; )

Efter avslutat jobbande för idag så skall syster och jag ner till gamla mor och där även träffa min ena storebror. Det är dags för ännu ett snack kring den andra brodern. Nu är det snart vinter och han kommer inom kort att vara utan bostad. Igen.

Själv vill han att mamma skall "köpa honom en husbil" och han blir arg när vi försöker förklara hur ohållbart det resonemanget är och varför. Mamma simmar icke i pengar på något vis, hon har en liten pension. Och en husbil kan han knappast köra runt i pga av driftskostnaderna inte minst. Det kommer att bli som att kasta pengar i sjön, igen. Han blir arg och tycker att vi är dumma som inte ser att det här "ju är en investeeeeeering"! *suck*

Brorsan var med syster hos läkaren i förra veckan. Det har tagit oss drygt 5 månader att få honom att gå med på detta. Läkaren såg klart "problematiken", men bror anser inte att något är "fel med honom". Vilket han är i sin fulla rätt att känna!! Givetvis. Människans integritet är helig, man måste få bestämma själv över sitt liv - absolut! Men då får man oxå "klara sig själv" i livet. Och det är ju det han inte gör. Kruxet är nu att vi som familj inte kan/orkar/vill stötta längre. Jo, mamma vill fortfarande - det är ju "hennes barn som mår dåligt"! Jag förstår henne. Också. Men mamma går sönder, både fysiskt och psykiskt av att ha det så här. Hon är numera en skör gammal kvinna. Vi räcker inte till. Då måste "samhället" kopplas in, men om han själv inte vill...då är vi tillbaka på "ruta ett" igen.. Det här känns ibland helt tröstlöst. Men vi får se vart vi tar oss ikväll. Jag vet inte just nu.

Nu släpper jag de tankarna!! *blåser BORT dem*
Dags att knattra igång med dagens uppgifter.
Skall bara hämta en stor balja te till.
Vad gjorde jag utan te....???? Det lyfter både kropp & själ : )
Stora KRAMEN!!
♥

Gråmulen höstmåndag...

©Indriel 2009
Tänk att jag tycker så mycket OM den här årstiden...Speciellt de dagar som sveps in i ett mjukt grått distäcke.. Det blir som en fantastisk bakgrundsfond till alla lysande löv som nu är inne på slutscenens mer dämpade nyanser. Snart har alla löven singlat ner och täcker gatorna med sin prasslande höstdoft. Det är vilsamt...att gå där och trampa runt bland löven...jag försöker dra i mig naturens "nu går vi till vila"-tempo. Det går ganska bra.. ; )

Jag är mitt uppe i intervjufasen av uppdraget ännu ett par veckor. Det är så mycket att skriva att jag således är en mindre aktiv bloggare just nu. Skallen är så full av jobbtankar och diverse formuleringar och händerna får sitt skrivbehov fyllt ändå just nu.. ; ) När jobbandet är slut för dagen sätter jag hellre händerna i något mer kreativt; jag stickar,,,eller donar i "nya" syrummet. Jag har påbörjat Projekt Gardin till syrummets fönster av ett gäng färgstarka resttyger. Inväntar ivrigt nästa IKEA-besök då jag skall investera i ett par hyllor och ett vettigt stort arbetsbord som dottern och jag kan använda som klipp- och ritbord...Ska bli lyxigt att ha ett sybord och ett klippbord, att inte behöva stöka undan mellan varven...härligt! Då skall jag ge mig i kast med min lappteknik igen tänker jag...Ska börja med den där blivande julduken som, i form av en miljard små lappar i röda och gröna toner, har legat i en bärkasse i flera åååååår nu... : )


Veckans Varm I ♥ Hjärtat Stunder...

I slutet på förra veckan hittade jag ett meddelande i min inkorg på Facebook som gjorde mig GLAD i flera dagar!! (Ja, det gör det ännu, förståss..! : )
Någon kväll innan hade jag varit på ett trivsamt sminkparty hemma hos en av mina bästa vänner (det var hon som var "snyggingen i lerinpackning"...*lol*) och i soffan bredvid satt I, som jag träffar allt för sällan nuförtiden. Nu hade hon skickat mej dessa härligt generösa rader...;

"Ville bara delge att en stund med dig förgyller tillvaron betydligt. Det är så härligt att få träffa dig och skratta, för du är verkligen en sådan underbart härlig person, ditt skratt bara smittar av sig. Okey nu hade vi en riktig snygging i lerinpackning framför oss häromkvällen, men ändå. Jag minns de flesta stunder med dig och de har bestått av att du delar med dig av ditt skratt. Skulle behöva boka in dig en stund varje vecka, hm om inte annat månad. Har du terapi tid, så hör av dig. Bamsekram!!"
Rara, rara du...♥
Så GLAD jag blev! : )
Ord kan verkligen förmedla känslor...

Veckans andra höjdare var när jag efter en intervju på skolan passade på att smyga förbi och hälsa på mina tidigare kollegor och fick känna hur glada de blev..! Precis som jag...: ) Som saknar dem mest varje dag! Att jobba hemifrån är på många sätt positivt, men jag saknar arbetskamrater...och eleverna mina!!! De ger jobbet en helt annan dimension. Så är det bara. Men nu är det som det är - och det är ok det med... ; )


Bäst att skriva rent ännu en intervju nu...och förbereda inför dagens.
Önskar en Fin Vecka för er alla!!
♥
((Kram))

Smattrande regn i gryningen...

©Indriel 2009
Ingen frost i gräset idag inte...utan hällregn. Iskallt sådant. Känns bra att jag satte i vinterfodret i min skaljacka igår. Då kommer jag trots allt att hålla mej varm och go´idag när jag skall pila iväg till bussen för dagens intervju... : )

Just nu är jag inne i en så´n där "jag-vill-skriva-men-om-VAD???"-period igen... Så´na gillar jag inte.. :( Så i helgen har jag beslutat mig för att vara lite mer strukturerad på skrivfronten; jag skall fortsätta på Historien om mitt liv. Grabba tag på ett par dagböcker ur den stora lådan och läsa mej igenom ett par redan levda år av mitt liv. Välja ut intressanta dagar och föra över till mitt, numera rätt omfattande, det medges..., dokument om mitt liv. Tror att jag skall ägna mig åt "de hyfsat tidiga åren" denna gång...lite tonårsliv kanske?? Man undrar hur mycket man egentligen minns av de åren..? Kan ju blir intressant...beware of flash backs! *ryser*

Annars är planen för helgen att röja ut dotterns gamla rum och börja göra i ordning för ett sy-/hobbyrum där inne. Jag vill börja med att måla om väggarna! Troligtvis testar jag mina "vita idéer" i det rummet...kanske...eller så blir det mer färgstarkt där inne också..? Jag kan inte tänka k l a r t förrän rummet är tomt.. Å dottern har ännu inte lyckats få över alla prylar till sitt nya rum, dvs. det storebror lämnade när han flyttade ut, så det råder tämligen k a o s där inne just nu...*suck* Å eftersom damen just nu är sprittande nykär och bara har huvudet/kroppen full av KÄRLEK (-vilket i sig är Underbart att se...! : D ) - så lär jag få ge mig i kast med det där rummet själv. She will not be that interested in activities with mummy den här helgen... ; ) Men det är ok! Jag måste bara få komma igång med att SKAPA RUM för kreativiteten som bubblar där inne...den måste få utlopp! Det räcker inte med stickningen nu känner jag.. ; )

Men, först har jag en arbetsdag att ta mig igenom här. Förmiddagsintervju står på schemat.. Å så passar jag på att ta en runda inne på gymmet när jag ändå är i närheten. Känns bra att vara igång så smått igen! Jag knattrar bättre här vid tangenterna när jag varit nere och svettats en stund.. : )

Ha nu en fin FREDAG alla raringar!
♥
Alldeles oavsett väderlek... ; )
KRAM!

Work in progress...

Jag är på väg...tillbaka till mej själv. Om ni bara visste hur HÄRLIGT det känns?!?!?!
Fast det kanske ni visst redan vet det?? Vad vet jag.. ; )
Kanske är det bara jag som har levt i limbo, under allt för lång tid?
Nu är jag i alla fall Back on Track igen - det känns..Jag har landat i mig själv igen - och hjärtat är inte längre tillbommat. Yahoo! = )

Veckan som snart har gått har innefattat en hel del, somligt som förut hade dränerat mej rejält. Men nu, i "påfylld version", har jag känt mej lugn och fokuserad genom allt. STARK igen..
Diskussionerna hos mor min, gick alldeles utmärkt. Uppkopplad som jag var till ett batteri-EKG vars kurva jag faktiskt betvivlar svängde det allra minsta under de pratiga timmarna där i mammas kök ; ) Ämnet, min ena storebrors väl och ve, är tungt, som alltid fullt av samvetsbetänkligheter och diverse gamla livserfarenheter och fällor...Men jag stod, lugn och samlad, kvar vid mina uppdragna gränser. Det kändes BRA när jag åkte hemåt igen...nöjd.

Sonen ringde en dag, full av oro - sjukskrivningen var slut sa FK. Han själv kände sig inte ett dugg redo för att åter "stå till arbetsmarknadens förfogande". Jag kände oron försöka grabba tag i mitt hjärta för en stund; för vad händer om han blir för pressad?? Faller han tillbaka ner i sin Svarta Håla igen och skadar sig själv på nytt? Nej, nej, nej. Jag vägrar.. Han skall inte ha tagit sej genom Helvetet förgäves. Det går jag bara inte med på.

Jag fick ringa upp hans handläggare på FK. Och efter en stunds dribblande i luren visade även denna man sig vara både Mänsklig och pratbar. Trevligt. Systemet ser ju dock ut som det gör, nu är sonens diagnos "bara" "depression" och inte som tidigare "svår depression med självskadebeteende" - och således kan han inte var sjukskriven längre. Man kan inte slåss mot väderkvarnar...i alla fall inte med omedelbart resultat..så vi försökte nu komma fram till en lösning som nog till slut kan bli bra för Sonen. Nu får han med sig sin handläggare på FK till första mötet på AF om två veckor. Och jag hoppas att detta kan göra övergången lite smidigare och ge honom hjälp i att förklara hur han mår, och vad han vill/orkar osv. Ett steg till är således taget...

Jobbet rullar på. Nu är jag i intervjufasen och kastar mej på bussen flera dagar i veckan för att samtala med diverse verksamhetschefer och annat involverat folk inom kommunen. Trots att det inte direkt är mitt favoritämne vi pratar kring, är det så spännande med dessa möten! Att få sitta där och prata sig in under alla dessa masker vi ofta bär på...och finna en Människa där under! Det är lika givande varenda gång... Jag skulle lätt kunna bli en "intervjuare" på heltid! Det ger mig så mycket att få sitta där och vända och vrida på ämnen, komma in på sidospår..och hitta fram till outforskade områden...Sen åker jag hem och skriver och skriver för tyda mina anteckningar och inte glömma något som sades.. ; ) Å så här kommer det att flyta på i runt 5 veckor till..innan jag går in i "ihopsamlingsfasen" och kommer att
S K R I V A mest hela tiden för att få ihop hela utvärderingen..*pust*

Veckans Varm I ♥ Hjärtat Stunder...

- När Dottern fixade in mor sin i Spotifys magiska musikvärld...!!Nu fyller jag mej med M U S I K av alla sorter, tempon och kraft. Det är HÄRLIGT att hitta både gamla godingar, nya favvisar och låtar man inte ens visste fanns...!

- När jag svettig och så nöjd med mig själv klev ut från gymmet för andra gången denna veckan - I´m BACK again!!

-När Sonen ringde och gav mig förtroendet att få lyssna och vara med honom en bit på resan genom det ibland tuffa Livet.

- När jag tänder levande ljus i tidig morgon och med en mugg av min goda yougurtblandning ännu en dag sätter mej framför datorn för att jobba på... ; )

- När jag vandrade runt i trädgården idag och plockade en vacker bukett av höstfärgade blommor och blad..!


Nu tänker jag fylla på mitt vinglas och höja musiken här lite...det är ju LÖRDAG ; )
Ha en härlig helg alla raringar!
♥