Hösttankar..

Bara häromdagen var dottern och jag ute i trädgården och plåtade gyllene löv i eftermiddagssolen.. och nu idag konstaterar jag att häcken redan är mest orangebrun och minst hälften av alla löv har nu singlat ner mot marken efter de senaste frostnätterna. Det går undan.. Fast det känns fortfarande rätt ok. Jag gillar som sagt hösten. Och under den värsta delen, dvs slutet av november...så har vi en resa till solen som hägrar.. : ) Det känns verkligen som om vi är värda den i år då sommaren ju blev tämligen inskränkt. Eller något annat lämpligt ord som betyder att det inte blev mycket ork till någonting mer än ta sig igenom dagarna på lämpligaste sätt.

Efter att jag genom förra veckans kognitiva tester fick konstaterat att min hjärna fortfarande är satt i dvala, så har jag funderat en hel del (mer än vanligt..) på vad jag skall sikta på att göra för förändringar i framtiden. För det var inte helt kul att acceptera att det här kanske tar längre tid än jag vill.. Nåja. Just nu känns det rätt uppenbart att jag inte kommer att varken fixa eller vilja, gå tillbaka till den typ av arbete (eller de arbetsförhållanden..) som jag hade innan den berömda väggen uppenbarade sig. Alltså; vad göra istället? Jag försöker tänka vitt och brett och förutsättningslöst.. Det är dumt att låsa sig vid något tror jag. Just nu kretsar tankarna dock mycket kring något slags kreativt jobb med lagom tempo, vad man nu menar med det..? Kanske en garnaffär hade varit något att trivas med?? Färger, former, sånt som gör mej GLAD och ger kraft! Och som dessutom inte kräver mer än det ger..typ. Jag funderar vidare. För en vacker dag kommer det att vara dags att kliva in på arbetsmarknaden igen. Förhoppningsvis dock inte förrän jag är redo. Men se sådant vet man inte riktigt numera..med FKs mer rigida system menar jag. Kan bli förr än man har ork att inse. Alltså tänker jag inte mer på det nu. Punkt! *bort orostankar, bort*

När jag skissar på min framtid ser jag oxå en helt annan typ av boende. Mer på landet..billigare..med mer tid för oss att ta dagen som den kommer, dvs. i n t e jobba heltid mer.. Nej. Å skall det ens gå att fundera på något sådant så måste helt enkelt boendet bli billigare. Jo. Jag vill inte vara slav under månadsutgifterna mer än nödvändigt längre känner jag.. Those days are over snart. Är tanken då.. ; ) Vi drömmer fortfarande lite om min systerdotters hus mitt på öa...kanske kan det vara det vi önskar?? Vi hinner fundera lite till för det skall inte säljas än på ett tag, troligtvis i slutet av nästa sommar. Så här ser det i alla fall ut..taget förra vintern. En av fördelarna här är att det finns både uthus och en liten stuga till. Då kan man drömma om en hel del olika användningsområden för framtiden.. ; ) Men. Vi får väl se hur det blir med just det här huset. Kanske, kanske inte..

I min drömbild ingår även en hund..eller ännu hellre; två. Men då får det minsann bli ordning och reda på hälsan först - för jag har ju allergi och astma som de senaste stressiga åren har gett mig en del besvär och som just därför nog inte skall påfrestas mer än nödvändigt..Tyvärr. Men! och det är ett viktigt men! Om/när jag blir frisk och stark och smal/are) och mer i balans. Då kommer jag att klara en hund igen, jodå. Då kommer jag icke mer vara en allergisk människotyp. Nej. Det vill jag tro..så än så länge för hunddrömmen fortsätta att frodas bland de andra framtidsvisionerna.. ; ) Jag har haft hund ett antal år när ungarna var små och jag saknar det mycket i perioder.. (Det var när vår rara tik fick 4 ljuvliga valpar som jag utvecklade allergi/astma dock..och nä, det var INTE roligt att behöva lämna bort henne efter sju år för att jag inte kunde andas ordentligt.. : / Fyyy.. ) Men som sagt; drömma kan man ändå alltid göra...


Nu borde jag gå och lägga ständigt trötta mig..alltså gör jag väl det..redig som jag är..; )
Nattinatt!
<3