onsdagen den 3:e november 2010

Det bara blir ju aldrig nå´t...


...fast jag vill skriva så finns det inga ord kvar när jag har suttit och läst igenom alla andras bloggar och FB-uppdateringar och..allt annat. Där sitter jag igen och stirrar på min bloggsida och kommer inte på ett endaste vettigt något som jag kan knåpa ner idag heller.. *suck* Å jag skall kalla mig en skrivande människa..jojo!

Nåväl gott folk! Här kommer ett livstecken i all hast för jag behöver egentligen gå och ääääta något litet igen..Tänk att det här nedrans illamåendet inte går över då?? Hade jag inte varit steriliserad sen flera massa år tillbaka så hade jag banne mig undrat vid det här laget..4 dagen nu : / Trist är det i vilket fall och nä, jag skall inte dricka alkohol (alls??) på ett bra tag känns det som..*grrr* Tre groggar på fredagskvällen uteafton är banne mig inte skäl nog för att ligga pall ett helt dygn - icke! Och definitivt inte att må skit ännu, idag! Jag blev helt FÖRGIFTAD kändes det som. Vilket inte är förståeligt alls på den moderata mängden..nepp :/ Men tydligen är jag en klen drinkare just nu och ja, jag har väl mina aningar om varför så är fallet..kanske.. ; ) Störande är det lika fullt! Speciellt som vi skall ut igen på lördag är tanken.. (Allsin dar??? Igen?? Jo.)

Idag har jag varit hos PiaDamen (Tack för det namnet CW..! : ) igen. Idag tillsammans med själva kärntruppen. Vi fick oss onekligen ännu en minnesvärd stund ihop. Det sker mycket på "den här fronten" just nu och planen för framtiden blir allt tydligare och tydligare.. Känns spännande :) Jag hade så GÄRNA sett er allihop på någon av Pias föreläsningar/utvecklingskurser! För jag veeeet att ni hade växt flera meter inombords och känt er nöjda i hjärtat. Jodå! Så när vi ger oss ut on tour i landet - då kan ni känna er inbjudna när vi kommer i närheten! : )) Om jag bara kunde beskriva för er hur stor skillnad det är bara här på hemmaplan, hemma hos oss, numera..ujuj.. Även en "sten" (läs; högst ovillig sambo..) kan dras uppåt.. ; ) Styrkt och lugn känner jag mig - och det är jag evigt Tacksam för. Verkligen..

Mot köket! En liten LCHF-macka kan jag väl ändå få ner tro..?? Ja!

Jordens KRAM! som vännen L säger.. : )

4 kommentarer:

  1. jag skrattar åt PiaDamens namn… visst r det bra:) det låter onekligen intressant det där med era sammankomster. Synd att man bor långt borta.

    Måste du gå ut i helgen då ifall det känns jobbigt… eller så avstår du drinkandet så du slipper att illamåendet blir värre.

    Huvudsaken att du har ett glas i handen hela tiden så blir det lättare för alla andra:))) du vet jag tycker oftast att alla andra har mest problem om man inte vill ha någon alkohol.. själv har jag minst lika roligt utan och mår så mkt bättre dagen efter.
    Jag tycker man ska få göra som man känner för.

    Jag har heller inga ord precis att blogga med:))) har satt mig ned flera ggr idag men det blir bara stendött i skallen på mig. Jag är lite splittrad i tanken ibland men vem kan vara på topp jämt:)

    Kramar på dig!

    SvaraRadera
  2. Jag är hemskt dålig på att tåla alkohol. Fyra cider (33 cl) är min maxgräns för en utekväll, men att må dåligt i flera dagar har jag aldrig varit med om... Låter nästan som något annat, men vem vet...? Din kropp är nog inte som den brukar heller.

    Hoppas att det snart går över i alla fall!!

    KRAM!!

    SvaraRadera
  3. Att må illa vet jag precis hur det är! Stackars dig. Hoppas verkligen att det gått över nu!
    Och sen måste man inte skriva något på bloggen, faktiskt. Jag som har haft nästan datorfasta i en måndag (foruom några enstaka utflykter till bibban) har nästan kommit bort från allt. Det är skönt.

    Kram till dig!

    SvaraRadera
  4. Ja du nån gång ska jag helt klart träffa både dej och PiaDamen. Det har bara inte passat in riktigt i tiden här än.
    Du jag har då inte ett dugg att blogga om nu känns det som. Ja det skulle vara vårt tapetande då haha.... Ja jag är ju en vardagsbloggare så det ligger nära till hands som du ser i mina bloggar :-))
    Det var väldigt så långvarigt sviterna efter ditt festande i helgen blev. Ta det nu lugnt i helgen. Men givetvis ska du ut igen. Men det är väl så att din kropp inte är att leka med nu så du får vara rädd om den.
    Här ska vi som sagt ha en tapetserar helg :-))
    Ta hand om dej nu vännen.
    Kramar OM dej gör TINA

    SvaraRadera