On a roller coaster ride...mot sommaren..

Det hällregnar ute.
Mycket välbehövligt..vatten sköljer rent och spolar bort.
Vatten ger liv och kraft åt det som växer.
Och det är det mycket som gör just nu...växer.
Både på insidan av mig & ute i trädgården.

Somliga dagar är av det trivsamma slaget.
Jag träffar dem jag tycker om och omges av glädje och energi. Och även om jag fortfarande är väldigt trött efteråt så har jag fått med mig ny kraft, inspiration och lust.
Viktiga ingredienser för att ta vidare steg framåt i livet.
Tacksamt tar jag emot alla sådana dagar.

Andra dagar är av det tunnhudade slaget och jag vill helst vara ifred.
Bara vara för mig själv.
Jag har fortfarande så mycket som poppar upp där inuti mig.
Sån´t som jag måste ta tag i känna in.
Gå igenom och sluta fred med.
För det du har varit med om lämnar dig aldrig.
Det formar dig och blir slutligen till en del av den du är.
Om du låter det.
Jag jobbar på det nu. Bit för bit.
Att låta mina erfarenheter ta sin rätta plats inom mig.
Och jag är tacksam även för dessa dagar.

2 juni!

Och nu är det plötsligt en helt ny dag - i samma inlägg! - och inte regnar det heller.. ; )
Ja, jag blev alltså inte klar med ovanstående utan sparade det i utkast och nu kan jag inte få bort datumet i titeln för blogginlägget och inte orkar jag leta efter en lösning heller.. ni får helt enkelt ta att jag klämmer ihop mina tankar i samma inlägg! ; )

Just nu sitter jag parkerad på passagerarsätet i bilen bredvid sambon som kör oss tvärs över landet för ett besök hos svärfar och hans sambo över långhelgen.
Köket i sommarstugan behöver bytas ut och byggas om och här kommer vi och hjälper till.
Svärfar är numera lite för gammal för att fixa dylika ting på egen hand.
Ja, jag har redan beslutat att jag skall hålla mig utanför de arbetande i köket.
Det blir så mycket lugnare att ägna mina dagar åt att måla sydsidan på huset istället..samt att sitta under en parasoll med mitt broderi eller en god bok.
För jag behöver komma ner lite i varv efter sista tidens rassel kring husets student - som igår firades nöjd och glad och allt gick bra och ingen bröt ihop eller blev för full eller sa fula saker till någon eller..nå´t. Vilket man faktiskt inte riktigt kan vara vara säker på när man sammanför helt olika världar på en plats i den gamla världen. Dvs hemma i mitt hus.
Men som sagt; allt gick bra!
Och solen sken..Stort Tack för det!
Det mesta blir lite lättare när solen skiner.

Nu har jag fått lugnande besked från min käcka handläggare på AF och jag kan därmed andas lättare igen..puuuuh..Skönt. Det är absolut min arbetsterapeuts förtjänst att han plötsligt lät både spak och trevlig i luren när han ringde igen i förra veckan. Nu gick han villigt med på att jag börjar arbetsträna på 25% i den textilverkstad som jag själv har valt och fixat kontakten med. Plötsligt var det heeeeelt lugnt att jag inte börjar förrän i augusti...inte ett ord till om att jag "behöver komma ut" och "börja komma igång" och alla de där flosklerna som han har fått ur sig innan. Halleluhja! Nu hette det istället att det var bra att jag "fick god tid på mig för att ställa in mig på att börja arbetsträna". Tack.
För det är ju inte direkt så att jag inte "är i åtgärd" som det så vackert heter redan nu - för det är jag. Både med arbetsterapeuten, psykologen, stressmedicinska och min fysiska och mentala träning. Så det så.. Jag jobbar fortfarande på att skynda låååångsaaaamt...

Attans så trist det är att sitta bredvid när någon annan kör bil..Fast å andra sidan är jag inte i skick att köra bil idag. Jag är tämligen slut i knoppen efter gårdagen. Och då hör man inte hemma bakom ratten..nepp.
Snart är det dags för matpaus.
Det känns som en trivsam idé, jag börjar helt klart bli hungrig.
Med LCHF´andet går det si så där just nu igen.
Vi är hyfsat ordentliga på vardagarna men å andra sidan har helgernas mer fria matschema liksom spillt över på fler dagar och dessutom blivit lite mer fritt än vad som tanken kanske var från början..Dvs avstegen blir fler och större.
Dags att skärpa till sig lite igen ?

Känns som en något splittrad och spretig blogg detta.
Men det ÄR ju i alla fall en blogg - vilket inte är så tokigt med tanke på att det är en hel månad sen det senaste inlägget..jösses. Och jag skall kalla mej för en skrivande person.. : /